Publicerat

SAKER JAG GÖR PÅ MORGONEN FÖR ATT FÅ EN BRA DAG

Jag har gått från nattuggla till en morgonmänniska. Det är sant! Från att ha varit som bäst klockan 3 på natten (med resultatet att vara skittrött på morgonen/sova bort halva dagen) är jag nu en early bird. Går upp vid 5.30, och vaknar oftast av mig själv. Eller av barnet… hehe

Det har skett gradvis sedan barnet kom, faktiskt. När han var liten vaknade han såpass mycket om nätterna att jag ofta nästan längtade tills klockan blev över 5 så jag kunde gå upp och skita i natten. Märkligt, jag vet. Men när jag inte längre fann någon poäng i att försöka sova, eftersom jag ändå blev väckt varje kvart, så längtade jag till morgonen. Så att jag kunde lägga natten helt bakom mig. Starta ett nytt kapitel, om man ska uttrycka sig lite småfilosofiskt.

morgon laholm
Så här vackert är det ibland.

Nu sover Pippi bättre men jag fortsätter gå upp tidigt. Det är min tid. Och jag har några grejer jag gör, som jag tänkte jag ska dela med mig av. Inte för att omvända dig som är nattuggla, det vet jag att man inte kan hehe. Även om du vaknar 10 så finns det ju saker du kan göra som ökar sannolikheten för en fortsatt bra dag.

Minimum effort gäller. Det får inte vara jobbigt! På morgonen är man skör. Så detta inlägg innehåller inga tips som ”spring en mil” eller ”gör en grön smoothiebowl med massa nötter och bär” eller så. För det är inte sånt som hjälper mig. Hepp!

ETT: ät frukost. För helvete.

På riktigt. Den behöver inte vara ambitiös eller något! Huvudsaken är att den blir av! (OBS egen åsikt lol)

morgonrutin

Så här glamorös är min frukost idag! Pratade om sårbarhetsfaktorer lite på youtube i lördags. I listan över mina står högst upp: mat. Äter jag inte så blir det skit. Ändå glömmer jag det ofta! Inte bra. Frukost övar jag fortfarande på att äta.

TVÅ: gå ut. Utomhus. GÖR DET!

Nu är det ju oftast en grej vi hundfölk gör automatiskt… Skriver ändå in detta för det är en sån grej som jag insett att jag ÄLSKAR. Jag är ju etthundra procent vintermänniska och jag inser att det är lite provocerande, men jag tycker att iskall luft i lungorna och krispig frost under fötterna gör mig gott. För mig slår det ljumma sommarmorgnar.

Så att bara gå ut och andas ett fett andetag och typ bara känna vad det är för väder har gjort massa bra med mig.

morgonrutin
Man måste INTE vara snygg på morgonen. Herregud.

TRE: vakna långsamt

Låt det ta lite tid. OHHHHHHHHHhehahhha detta är känsligt känner jag direkt. Men jag vägrar stressa på morgonen… Alltså hela förskole/frukost/skaivägtilljobbet-grejen. Morgonkaoset. Jag kan inte. Jag måste vakna långsamt. Därav tidig uppstigning.

Och JA, jag fattar att det inte funkar för alla. Jag fattar det, jag är jätteprivvad som kan göra så här okej. Så är det nu. Jag mår skit hela dagen om jag stressar på morgonen. Och krashar totalt sen. Så jag lägger mig svintidigt och går upp svintidigt. Det är bra för mig. (Plus, jag kan inte göra båda… Alltså, jag kan ej vara uppe till 00. Går och lägger mig 21.30 typ. Så, inte så mycket att avundas där!!)

Jag har insett att jag gillar morgonen av samma anledning som jag gillade natten innan. Tystnaden och ensamheten.

Nu är det fredag! Hoppas att ni får en grym sådan <3

Hörs imorgon!

Relaterad läsning:

Om morgonen

Produktivitet

Publicerat

INLÄRNING och UPPFOSTRAN

Inlärning och uppfostran, två saker som man ofta uppmanas göra skillnad på. Men vad menar man? Vad innebär det?

inlärning vs uppfostran

Så som jag utläst det menar man att:

Inlärning: ex. tricks, tävlingsmoment
Uppfostran: ex. gå fint i koppel, inkallning

Och att man då ska skilja sätten man gör dessa olika saker på. Men, är det verkligen vettigt? Vi tar ett exempel som jag också ofta hör:

”Men han är ju duktig på träningen”

Det är ju inte ovanligt att man hör att en hund är såååå duktig på lydnadsplan, men att vardagslydnaden inte alls funkar. ”Hunden lyder bara på träningsplanen”, säger de. Och då vill jag bara fråga: hur tränar du på lydnadsplan? Och hur tränar du på promenaden?

Ofta har man inte ens slagits av tanken att det har med träning att göra. Och hur du tränar. Din hund kommer att fortsätta skilja på träning (roligt på träningsplan) och vardag (ingen träning, beter sig som den vill) så länge DU gör den skillnaden. För för hunden ser det förmodligen bara ut så att den vet att chansen till belöning inte existerar annat än när matte har träningsväst på sig och de befinner sig på brukshundklubben.

inlärning vs uppfostran

Man kan träna in att gå fint i koppel med samma principer och metoder som man tränar ”sitt”. Med tydliga kriterier (till exempel att kopplet ska vara slakt) och en plan för belöning likväl bestraffning (att till exempel byta håll vid spänt koppel, eller att stanna) kommer man väldigt långt! Och såhär:

Varför skulle hunden göra skillnad?

Det är endast vi människor som lider av föreställningen att vissa moment faller inom kategorin ”uppfostran” medan andra är kul och mer inlärningsmässiga. Sorry, men det är sant.

Inlärning är roligare

Min erfarenhet, både som hundinstruktör och som hundförare, är att detta tänk är en riktig tankevurpa. (Som jag dessutom själv varit i!)

inlärning uppfostran

För det det jag ser i mitt möte med kunder och hundar är att detta tänk gör att folk tränar inte på vardagsgrejer. Alltså, man tror att det inte ska tränas, det ska bara bli. Det räcker med att du äter först och ryter ifrån ibland så ska hunden fatta vem som bestämmer. Men vi tar ett exempel till:

Hur många gånger belönade du valpen för sitt? Hur många gånger belönade du slakt koppel? Finns det verkligen inget samband här?

För att dra liknelsen ännu längre: kan din hund något tricks? Säg high five (bara för att min mops älskade det. Har du ett annat tricks i huvudet så låtsas att jag skriver det!). Hur lärde du in det? Hade ni kul? Hur många belöningar gav du?

Tänk om din hund var lika taggad på inkallning som på high five. Bara föreställ dig det. För det kan den bli – om du tränar! Din hund kan tänka ”YES! PARTY” lika mycket på att gå fint i koppel, som vid inkallning, som vid tricks. Prova!

inlärning uppfostran

Slutsats: träna på grejerna. Lär in sådant ni kommer att ha nytta av även i ”uppfostran”. Lär in hur man beter sig i kopplet, lär in hur man hälsar fint. Livet blir så himla mycket enklare!

Summan av kardemumman: skilj inte på inlärning och uppfostran!

Efter att jag skrivit klart detta, men innan det hann publiceras (publicerar ju bara torsdagar till söndagar) så kom detta inlägg upp på eminenta Jessica Manns sida! Great minds think alike, som man säger hehe. Och ja, det är samma Jessica som jag intervjuade tidigare denna månad!

Publicerat

LEXIKON I HUNDSPRÅK – recension

”Lexikon i hundspråk” av Anders Hallgren
2009, femte upplagan
MBF

lexikon i hundspråk anders hallgren recension

Lexikon i hundspråk är en bok menad att lära hundmänniskan att både läsa av sin hunds signaler och att kommunicera med hunden. Genom både text och bilder förklaras de olika sakerna hunden gör för att kommunicera med oss.

Den är uppdelad i kapitel utifrån de olika sätt hunden kommunicerar – kroppssignaler, ljud, lukt, beröring. Samtliga kapitel beskriver utförligt vad hunden gör och varför den gör det. Bilder kompletterar dessa förklaringar så att man enkelt kan förstå vad som åsyftas!

lexikon i hundspråk anders hallgren recension

Det allra mest intressanta kapitlet tycker jag var det sista – Människan, Hunden, Språket. Där handlar en stor del om ledarskap som jag tyckte var väldigt intressant. Dessutom ännu fler konkreta tips på hur man som människa kan göra för att förmedla vad man säger till hunden. Jag har ju själv tidigare skrivit om vikten av att inte tjata, så jag tilltalas personligen mycket av att faktiskt läsa hundens signaler snarare än att hålla på och snacka blaja.

Jag tycker verkligen att ”Lexikon i Hundspråk” är toppen! Det är enkelt att förstå och ger en väldig förståelse för hunden och vad den försöker säga.

Men betyget landar ändå på:

5/5

Fördelar:

  • Även om den är fullspäckad med fakta så är texten lätt att ta till sig
  • De teoretiska bitarna kompletteras väl av illustrationer och beskrivande bilder
  • Modern och vetenskaplig

Nackdelar:

  • Bilderna är, i den utgåva jag läst, lite väl daterade rent tekniskt. När de togs var det säkerligen inget jag hade reagerat på heller – men idag känns det som att kraven har höjts en hel del. Som jag förstår det har dock den uppdaterade upplagan (som ni ser på bild i början av detta inlägg) nya bilder och illustrationer!

Har du läst boken? Vad tyckte du? Dela med dig i kommentarerna!

Och ha en fortsatt fin dag! Vi hörs imorgon <3

Publicerat

5 SAKER JAG LÄRT MIG AV MIN TREDJE VALP

…och egentligen inkluderar det faktiskt saker jag lärt mig av mina tidigare hundar. För man lär sig ju så satans mycket av de små liven. Jag tror det var Anna Larsson som skrev någon gång att de första hundarna tänkte man: ”vad ska jag lära den här hunden?”. Och sen när man haft några så tänkte man istället: ”vad ska den här hunden lära mig?”. Det tycker jag är så himla fint. 

Här kommer några av de saker jag känner att jag lärt mig såhär 3 valpar in:

kooiker valp

HA TÅLAMOD

När jag fick hem min första egna lilla valp, mopsen Johnny, så blev jag rätt stressad över en hel del saker. Typ att han skällde. Och jag läste och läste och läste och tyckte att det var jobbigt. Fick ju massa råd – utom ett. Att mycket går över. Mycket är faktiskt valpighet. Och nej, det kanske inte funkar för alla. Men ta ett djupt jävla andetag. Ni har tid.

Samma med passiviteten. Herrejävlar vad jag var orolig över att han inte kunde slappna av överallt. SOM VALP. Hallå, hela deras deal är ju att vara överallt typ? Okej, inte hela. Men om någon hade stoppat mig där och ba: ”du, ta det nu lugnt. När han är nästan 3 så kommer han att lugna sig. Seriöst. Det kommer.”

Det blev bra.

Är ju skitdåliga råd att ge till någon annan, eftersom man inte vet hur framtiden kommer att se ut. Men det är någonting jag i alla fall använder i mitt tänk kring nya valpen. När hon kom hit var hon rätt rädd och reagerade på typ allt. Och hade hon varit min första valp är jag övertygad om att jag blivit fett stressad. Men nu gav jag det lite tid, var stöttande och bara lät henne landa i sin takt.

Såhär: vi ska förhoppningsvis ha hundarna jävligt många år. Det finns tid. Andas.

DET MÅSTE INTE VARA PERFEKT

Man kan prova att börja träna något tricks och sen bara…”nej, det blir inte bra”. Man kan lägga upp lågkvalitativa bilder på instagram bara för att man själv tyckte det var fint. Man kan misslyckas en massa. Man kan tappa tålamodet och bara FUCK IT låta valpen dra i kopplet den sista biten hem för man fan kommer att tappa det annars. Man kan göra det. Det är kanske inte jättebra. Men man har provat.

Det är rätt ofta så att det är bättre att bara göra något, än att inte göra ett skit.

hundstranden skummeslöv

DET ÄR KUL ATT HA KUL

Att faktiskt leka utan så mycket krav. Nej, det är kanske inte så himla smart att låta hunden sticka med leksaken. Men ärligt. Gun tyckte att det var svinkul och jag blev alldeles full i skratt av att se henne glad. Så då får det gå först, för denna gång. Jag har tid att lära henne hur kul det är att leka med mig. Och det ska jag givetvis lära henne (jobbar på det massor). Men ibland får man faktiskt bara ha jävligt kul av den enkla anledningen att det ÄR kul att se en valp som tycker att den vunnit på lotto!

DET ÄR OKEJ ATT HA TRÅKIGT, OCKSÅ

Det finns dagar då inte så mycket kommer att hända. Då man mest ligger på soffan. Det är kanske inte KUL, men det är mysigt och trevligt. Att ta det lugnt är okej.

vila tillsammans

RELATION FRAMFÖR ALLT

Att vila ihop är bra för relationen som sagt. Och det är leken också. Och alla dessa lärdomar leder väl hit: att inte ha bråttom, att bygga relation. Det tror jag kommer att hjälpa en massa i slutändan. För såhär: vi ska förhoppningsvis ha en relation i upp emot 15 år. Det är lång tid.

Man behöver inte tjata om någonting. Lek, mys, bygg er relation. Det kommer att göra det enklare att träna faktiska saker sen.

åsa jakobsson hundfoto
Foto: Åsa Jakobsson

Brasklapp: jag inser att detta är knepigt att skriva. Men nu utgår jag från att ni som läser detta faktiskt är intresserade. Och då är min erfarenhet att det inte är farligt att skriva eller säga sånthär. Jag hade inte sagt det till en person som uppenbart inte var intresserad över att skapa en god relation till sin hund. Så, vill vara tydlig här. Detta riktar sig till er som kanske känner som jag gjorde när jag tog hem min första valp. Och jag hoppas att denna läsning hjälpte då! <3

Relaterad läsning:

Ha en fin fredag!