TORMARPA LILLY TORMARPA LILLY

Passivitet – och att passivitetsträna hunden – innebär att man lär den att ta det lugnt, oftast i sammanhang där den vanligtvis inte gör det (alltså inte hemma på soffan). Det är en viktig del i både återhämtning och för att ha en fin vardag ihop! Mer om vardagslydnad kan du läsa här, och i detta inlägg får du veta:

• Vad är passivitetsträning
• Hur tränar man hunden att ta det lugnt
• Olika sätt att passivitetsträna (och mina åsikter om dem)
• Varför många misslyckas med träningen (och vad du kan göra för att undvika det!)

Jag får väldigt ofta frågor om detta och har tänkt extra mycket på passivitetsträning de senaste veckorna. Jag är lite kluven i vad jag känner kring det nämligen. Det är helt klart viktigt att hunden kan ta det lugnt – så långt är jag med. Men ofta tycker jag att tanken kring *träning* blir lite motsägelsefull. Jag tycker mig ganska ofta se hundar som faktiskt blir mindre avslappnade av att träna detta… Men jag kommer till det! Först:

Vad är passivitet ens? Vad innebär det att hunden ”tar det lugnt”?

När man pratar om passivitet och hundar så syftar man för det mesta på att hunden ska kunna ta det lugnt och koppla av. Detta är viktigt på många sätt! Hundar ska sova mycket och vila mycket och återhämtning är en förutsättning för en välmående hund.

Än så länge inget konstigt… Men ska hunden kunna ta det lugnt överallt? Ska hundens automatiska tanke vara ”vila” överallt??

Det är där jag blir kluven. Dels för att det ärligt talat känns rätt onaturligt? Hundar är djur – de ska väl vilja kolla var fasen de befinner sig? Särskilt om man har unghund. Vet så otroligt få unghundar som kommer till ett nytt ställe och ba ”nä men jag lägger mig och chillar bara”. Kanske efter att få ha kollat av en stund innan, visst. Men då måste man ju veta det: hur mycket behöver min hund kolla av innan den kan chilla? Och kan jag träna på hur min hund kollar av läget på ett trevligt sätt?

Att tro att vilken hund som helst ska kunna chilla var när och hur som helst känns som en vanlig inställning och som jag personligen tycker är konstig. Särskilt på unghundar då. Men med det sagt. Gun och jag jobbar på detta dagligen. Inte att hon ska va en lobotomerad hösäck utan snarare på att det är OK att lägga sig och inte behöva kolla runt konstant och i 100 km/h. För det kan man ju jobba på – hur hunden kollar av och hur mycket.

Min valp Gun – turbo och rastlös

Gun som valp var lite speciell. Du vet man säger att valpar bara kör fullt ös och sen däckar i luften typ? Gun lade sig inte ner själv hela första dygnet hemma hos oss. Hon bara gick omkring. Så hon är från start en hund som haft svårt att komma till ro. Därför har vi jobbat med det.

Det första som behövde hända var att jag gav henne enormt mycket närhet och trygghet. Hon behövde det. Till slut fattade hon att jag var att lita på (eller nåt, jag vet inte vad hon tänker faktiskt) och kunde chilla mer och mer själv.

När hon blev äldre insåg jag att hon behövde röra på sig vääääldigt mycket. Hon var liksom 5 månader och hade kunnat gå ihjäl sig. Och hon behövde det. Verkligen en fysiskt aktiv hund. Viktig info för mig – jag ökade på promenader där hon var lös i skogen och då blev hon lugnare.

Man kan alltså också lääääära hunden, inte bara tillgodose behovet av aktivering och motion. Så en side note om aktivering: Aktivering är kanon. Men inte för mycket. Aktiveringstips hittar du här! (Och på min youtubekanal) Och om att hitta balansen kan du läsa om här!

Olika sätt att träna hunden i passivitet

Okej, så det finns olika metoder för att träna hunden i passivitet. Här kommer några och vad jag tycker om dem!

Filtträning

Filtträning har blivit riktigt poppis! I korthet går det till så att man lär hunden att lägga sig på en filt och sen gradvis så ökar man kriteriet för godis till att hunden också slappnar av. På så vis får man en tydlig paus-plats för hunden. Smidigt att ta med sig och hunden vet vad den ska göra, såvida man lärt in det ordentligt. Här kan du läsa mer ingående om filtträning!

Även här har jag varit kluven, då jag tycker många hundar inte *slappnar av* utan mer ligger ner av förväntan på godis. Inget fel i det egentligen, förutom att det var just återhämtning jag var ute efter. Men vissa hundar tycker jag detta är kanon på, och det är de som behöver den där tydligheten som en filt ger. Det blir liksom att filten är en signal som betyder: lägg dig här. Och för vissa hundar är det mycket enklare att ha så tydliga ”ramar” eller vad man ska kalla det.

Men ja, i grunden är det väl som med allt annat i hundträning – det beror på hur man lär in det. Men är man noga med att hunden i slutändan slappnar av så blir det ju bra! Rekommenderar!

”Parkbänksträning”

Vet inte vad jag ska kalla detta egentligen, men nu kallar jag det parkbänksträning – när man går på sin promenad och så sätter man sig på en parkbänk och när hunden lägger sig så går man vidare.

Om man vill lära hunden att man ska lägga sig för att starta igång matte/husse så visst. Det kan ju funka. Men jag kan bara tala utifrån egen erfarenhet av 3 hundar med myror i brallan: hade någon av dem lagt sig på promenaden bara sådär för att jag satte mig… Då hade jag suttit kvar. Alltså, m.y.r.o.r i brallan, de hade nog varit helt slut när de väl lagt sig.

Olika från hund till hund som sagt – men som med Gun som aldrig varit en hejare på att välja att vila – så hade inte denna metod fungerat. Har skrivit mer om detta här! Då handlar det om miljöträning, för när jag miljötränar så vill jag oftast att min hund ska chilla. Och jag lär henne som sagt att chilla hemma först, innan jag tar henne till svårare platser.

Hålla fast

En annan metod som ofta nämns i sammanhanget är att man ska hålla fast hunden tills den slappnar av. Den ska på så vis lära sig att om man chillar får man gå.

Eller som jag ser det – om man slutar kämpa så slutar obehaget. Om man ger upp så slutar man bli fasthållen. Så vill inte jag att min hund ska känna! Så detta är bara rakt av inte något jag gör.

Fikaträning

Detta är en gammal klassiker som glömts bort lite. Men jag älskar det! Till skillnad från parkbänksträningen så är den rätt nice för matte också. Och nu när våren kommer är det ju kanon att ta med sig fika ut! Skillnaden är också att jag inte gör mig till – alltså, hur ofta sätter jag mig på en parkbänk bara sådär (alltså om jag var utan hund)? Typ aldrig. Fikar gör jag gärna.

Jag lägger inga krav i denna träningen heller. Viikar och Gun kan välja om hon vill vanka omkring eller om hon vill tigga eller om hon vill lägga sig. Jag struntar i vad hon gör faktiskt. Och det magiska då – efter några gånger i liknande miljöer så lägger hon sig och vilar. Vi har fikat i skogen mest, men det har blivit som en signal för henne att ”nu ska vi vila”. I början hade jag henne kopplad/uppbunden, nu behövs inte det mer.

Man kan även lätt se det som en fikapaus för hunden med – ta med ett ben bara så får alla nåt att pyssla med!

Jag tänker att det är som när man lär hunden vad som helst. Hur många har hört att hunden ”kan hemma i köket” och hur många tror att det beror på att man bara har tränat där? För jag ser ett starkt samband. Jag tänker att ju mer man hänger omkring i en miljö desto lättare blir den för hunden. Och ju lättare desto tryggare. Och då ökar sannolikheten för avslappning.

Jag har gjort skogen till ett andra hem, kan man säga. Hemma chillar hon ju. Där chillar även jag. Och om utomhus alltid enbart betyder stoj och spring för mig så lär det betyda samma sak för min hund.

Så kort och gott: jag älskar fikaträning!

Bonustanke 1: jag tror också att det är nyttigt för oss människor att träna på att göra ”ingenting”. Vi är så himla snabba på att underhålla oss själva. Så himla dåliga på att bara göra nada. Det är kanske tiden vi lever i… Men i vilket fall: vill du att din hund ska göra ingenting? Då kanske du ska öva på det själv också. Om inte annat för din egen återhämtnings skull.

Bonustanke 2: när är din hund vanligtvis trött? Alltså: när är sannolikheten för chill stor? För Gun är det efter promenad. Så det var en av de första grejerna jag gjorde: efter promenaden satt jag ute på trappen istället. Så vilade hon där. Och jag har ju datorn som jag kunde ta med mig ut, eller sitta och göra ingenting om det var en sån dag.

Belöningssystem

Okej, ett belöningssystem är ingen metod. Men jag upplever att många (särskilt valpägare) ger hunden ben eller aktivering eller mat när hunden är ”jobbig”. Och då tänker jag att hunden blir belönad för att vara just det. Att göra en så enkel sak som att ställa sig frågan ”vad belönar jag nu” kan göra stor skillnad.

Kanske kan du ge det där benet när din hund just är duktig och chillar. Eller ta med det ut i skogen.

Varför passivitetsträningen misslyckas

Jag ska vara ärlig – min hund slappnar absolut inte av överallt. Men grejen är att jag inte bryr mig så mycket. Min hund är ett och ett halvt år gammal – det är ingenting. De flesta unghundar är lite störiga på nya platser! Det är inte konstigt. Och om hon inte måste följa med – måste jag verkligen släpa med henne då?

Som sagt – det är skillnad på miljöträning och passivitetsträning. Det är JÄTTEviktigt att hunden kan slappna av. Men inte att den kan slappna av när och var som helst, bara sådär. Det kan vi väl lugna oss med. Miljöträna och passivitetsträna i all ära, men de måste inte alltid kombineras.

Kan din hund inte komma till ro hemma så börja där. Är den jättebra hemma men så fort ni går utanför dörren så tränar du precis utanför dörren.

Kort och gott: Var vill du att hunden ska kunna slappna av? Träna där! Häng omkring där!

Sammanfattningsvis: häng mycket där du vill att din hund ska kunna chilla. Öva själv på att inte göra något exakt prick hela tiden. Var på olika platser och gör det lätt för din hund att komma ner i varv – antingen genom att se över dess aktivering eller genom att ge den tryggheten som behövs (att sitta i knät kan ju vara en fin idé).

Unghundar är svårare – det är meningen. Du måste inte ha med den överallt. Du måste inte miljöträna samtidigt som du begär lugn och passivitet – ibland är det bara att ta sig vatten över huvudet.

Att ge hunden den återhämtning som behövs är superviktig. Det är det du behöver se till händer. Inte att den händer på kommando, specifika konstiga platser eller när som helst på dygnet.

Lycka till med träningen!

Om du gillar detta inlägget så skriv gärna en kommentar så jag veeeeeet! Är alltid kul att höra från er som läser ju <3 Och då vet jag om jag ska göra fler såna här inlägg också!

Kram!