PASSIVITET – lär hunden att ta det lugnt

Passivitet – och att passivitetsträna hunden – innebär att man lär den att ta det lugnt, oftast i sammanhang där den vanligtvis inte gör det (alltså inte hemma på soffan). Det är en viktig del i både återhämtning och för att ha en fin vardag ihop! Mer om vardagslydnad kan du läsa här, och i detta inlägg får du veta:

  • Vad är passivitetsträning
  • Hur tränar man hunden att ta det lugnt
  • Olika sätt att passivitetsträna (och mina åsikter om dem)
  • Varför många misslyckas med träningen (och vad du kan göra för att undvika det!)
passivitet hund passivitetsträning
Jag som skriver detta heter Lilly Norfeldt och är utbildad hundinstruktör. Min hund heter Gun!

Jag får väldigt ofta frågor om detta och har tänkt extra mycket på passivitetsträning de senaste veckorna. Jag är lite kluven i vad jag känner kring det nämligen. Det är helt klart viktigt att hunden kan ta det lugnt – så långt är jag med. Men ofta tycker jag att tanken kring *träning* blir lite motsägelsefull. Jag tycker mig ganska ofta se hundar som faktiskt blir mindre avslappnade av att träna detta… Men jag kommer till det! Först:

Vad är passivitet ens? Vad innebär det att hunden ”tar det lugnt”?

När man pratar om passivitet och hundar så syftar man för det mesta på att hunden ska kunna ta det lugnt och koppla av. Detta är viktigt på många sätt! Hundar ska sova mycket och vila mycket och återhämtning är en förutsättning för en välmående hund.

Än så länge inget konstigt… Men ska hunden kunna ta det lugnt överallt? Ska hundens automatiska tanke vara ”vila” överallt??

Det är där jag blir kluven. Dels för att det ärligt talat känns rätt onaturligt? Hundar är djur – de ska väl vilja kolla var fasen de befinner sig? Särskilt om man har unghund. Vet så otroligt få unghundar som kommer till ett nytt ställe och ba ”nä men jag lägger mig och chillar bara”. Kanske efter att få ha kollat av en stund innan, visst. Men då måste man ju veta det: hur mycket behöver min hund kolla av innan den kan chilla? Och kan jag träna på hur min hund kollar av läget på ett trevligt sätt?

passivitet hund passivitetsträning
Gun vilar under ett vindskydd på en vandring.

Att tro att vilken hund som helst ska kunna chilla var när och hur som helst känns som en vanlig inställning och som jag personligen tycker är konstig. Särskilt på unghundar då. Men med det sagt. Gun och jag jobbar på detta dagligen. Inte att hon ska va en lobotomerad hösäck utan snarare på att det är OK att lägga sig och inte behöva kolla runt konstant och i 100 km/h. För det kan man ju jobba på – hur hunden kollar av och hur mycket.

Min valp Gun – turbo och rastlös

Gun som valp var lite speciell. Du vet man säger att valpar bara kör fullt ös och sen däckar i luften typ? Gun lade sig inte ner själv hela första dygnet hemma hos oss. Hon bara gick omkring. Så hon är från start en hund som haft svårt att komma till ro. Därför har vi jobbat med det.

Det första som behövde hända var att jag gav henne enormt mycket närhet och trygghet. Hon behövde det. Till slut fattade hon att jag var att lita på (eller nåt, jag vet inte vad hon tänker faktiskt) och kunde chilla mer och mer själv.

passivitet hund passivitet

När hon blev äldre insåg jag att hon behövde röra på sig vääääldigt mycket. Hon var liksom 5 månader och hade kunnat gå ihjäl sig. Och hon behövde det. Verkligen en fysiskt aktiv hund. Viktig info för mig – jag ökade på promenader där hon var lös i skogen och då blev hon lugnare.

Man kan alltså också lääääära hunden, inte bara tillgodose behovet av aktivering och motion. Så en side note om aktivering: Aktivering är kanon. Men inte för mycket. Aktiveringstips hittar du här! (Och på min youtubekanal) Och om att hitta balansen kan du läsa om här!

Olika sätt att träna hunden i passivitet

Okej, så det finns olika metoder för att träna hunden i passivitet. Här kommer några och vad jag tycker om dem!

Filtträning

Filtträning har blivit riktigt poppis! I korthet går det till så att man lär hunden att lägga sig på en filt och sen gradvis så ökar man kriteriet för godis till att hunden också slappnar av. På så vis får man en tydlig paus-plats för hunden. Smidigt att ta med sig och hunden vet vad den ska göra, såvida man lärt in det ordentligt. Här kan du läsa mer ingående om filtträning!

passivitetsträning
Gun på en filt – utan att träna dock 😉

Även här har jag varit kluven, då jag tycker många hundar inte *slappnar av* utan mer ligger ner av förväntan på godis. Inget fel i det egentligen, förutom att det var just återhämtning jag var ute efter. Men vissa hundar tycker jag detta är kanon på, och det är de som behöver den där tydligheten som en filt ger. Det blir liksom att filten är en signal som betyder: lägg dig här. Och för vissa hundar är det mycket enklare att ha så tydliga ”ramar” eller vad man ska kalla det.

Men ja, i grunden är det väl som med allt annat i hundträning – det beror på hur man lär in det. Men är man noga med att hunden i slutändan slappnar av så blir det ju bra! Rekommenderar!

”Parkbänksträning”

Vet inte vad jag ska kalla detta egentligen, men nu kallar jag det parkbänksträning – när man går på sin promenad och så sätter man sig på en parkbänk och när hunden lägger sig så går man vidare.

passivitet hund passivitetsträning

Om man vill lära hunden att man ska lägga sig för att starta igång matte/husse så visst. Det kan ju funka. Men jag kan bara tala utifrån egen erfarenhet av 3 hundar med myror i brallan: hade någon av dem lagt sig på promenaden bara sådär för att jag satte mig… Då hade jag suttit kvar. Alltså, m.y.r.o.r i brallan, de hade nog varit helt slut när de väl lagt sig.

Olika från hund till hund som sagt – men som med Gun som aldrig varit en hejare på att välja att vila – så hade inte denna metod fungerat. Har skrivit mer om detta här! Då handlar det om miljöträning, för när jag miljötränar så vill jag oftast att min hund ska chilla. Och jag lär henne som sagt att chilla hemma först, innan jag tar henne till svårare platser.

Hålla fast

En annan metod som ofta nämns i sammanhanget är att man ska hålla fast hunden tills den slappnar av. Den ska på så vis lära sig att om man chillar får man gå.

Eller som jag ser det – om man slutar kämpa så slutar obehaget. Om man ger upp så slutar man bli fasthållen. Så vill inte jag att min hund ska känna! Så detta är bara rakt av inte något jag gör.

Fikaträning

Detta är en gammal klassiker som glömts bort lite. Men jag älskar det! Till skillnad från parkbänksträningen så är den rätt nice för matte också. Och nu när våren kommer är det ju kanon att ta med sig fika ut! Skillnaden är också att jag inte gör mig till – alltså, hur ofta sätter jag mig på en parkbänk bara sådär (alltså om jag var utan hund)? Typ aldrig. Fikar gör jag gärna.

passivitet hund passivitetsträning
Fikaträning!

Jag lägger inga krav i denna träningen heller. Viikar och Gun kan välja om hon vill vanka omkring eller om hon vill tigga eller om hon vill lägga sig. Jag struntar i vad hon gör faktiskt. Och det magiska då – efter några gånger i liknande miljöer så lägger hon sig och vilar. Vi har fikat i skogen mest, men det har blivit som en signal för henne att ”nu ska vi vila”. I början hade jag henne kopplad/uppbunden, nu behövs inte det mer.

Man kan även lätt se det som en fikapaus för hunden med – ta med ett ben bara så får alla nåt att pyssla med!

Jag tänker att det är som när man lär hunden vad som helst. Hur många har hört att hunden ”kan hemma i köket” och hur många tror att det beror på att man bara har tränat där? För jag ser ett starkt samband. Jag tänker att ju mer man hänger omkring i en miljö desto lättare blir den för hunden. Och ju lättare desto tryggare. Och då ökar sannolikheten för avslappning.

Jag har gjort skogen till ett andra hem, kan man säga. Hemma chillar hon ju. Där chillar även jag. Och om utomhus alltid enbart betyder stoj och spring för mig så lär det betyda samma sak för min hund.

Så kort och gott: jag älskar fikaträning!

Bonustanke 1: jag tror också att det är nyttigt för oss människor att träna på att göra ”ingenting”. Vi är så himla snabba på att underhålla oss själva. Så himla dåliga på att bara göra nada. Det är kanske tiden vi lever i… Men i vilket fall: vill du att din hund ska göra ingenting? Då kanske du ska öva på det själv också. Om inte annat för din egen återhämtnings skull.

Bonustanke 2: när är din hund vanligtvis trött? Alltså: när är sannolikheten för chill stor? För Gun är det efter promenad. Så det var en av de första grejerna jag gjorde: efter promenaden satt jag ute på trappen istället. Så vilade hon där. Och jag har ju datorn som jag kunde ta med mig ut, eller sitta och göra ingenting om det var en sån dag.

Belöningssystem

Okej, ett belöningssystem är ingen metod. Men jag upplever att många (särskilt valpägare) ger hunden ben eller aktivering eller mat när hunden är ”jobbig”. Och då tänker jag att hunden blir belönad för att vara just det. Att göra en så enkel sak som att ställa sig frågan ”vad belönar jag nu” kan göra stor skillnad.

Kanske kan du ge det där benet när din hund just är duktig och chillar. Eller ta med det ut i skogen.

passivitet valp
passivitet hund passivitetsträning

Varför passivitetsträningen misslyckas

Jag ska vara ärlig – min hund slappnar absolut inte av överallt. Men grejen är att jag inte bryr mig så mycket. Min hund är ett och ett halvt år gammal – det är ingenting. De flesta unghundar är lite störiga på nya platser! Det är inte konstigt. Och om hon inte måste följa med – måste jag verkligen släpa med henne då?

Som sagt – det är skillnad på miljöträning och passivitetsträning. Det är JÄTTEviktigt att hunden kan slappna av. Men inte att den kan slappna av när och var som helst, bara sådär. Det kan vi väl lugna oss med. Miljöträna och passivitetsträna i all ära, men de måste inte alltid kombineras.

Kan din hund inte komma till ro hemma så börja där. Är den jättebra hemma men så fort ni går utanför dörren så tränar du precis utanför dörren.

Kort och gott: Var vill du att hunden ska kunna slappna av? Träna där! Häng omkring där!

passivitet hund passivitetsträning

Sammanfattningsvis: häng mycket där du vill att din hund ska kunna chilla. Öva själv på att inte göra något exakt prick hela tiden. Var på olika platser och gör det lätt för din hund att komma ner i varv – antingen genom att se över dess aktivering eller genom att ge den tryggheten som behövs (att sitta i knät kan ju vara en fin idé).

Unghundar är svårare – det är meningen. Du måste inte ha med den överallt. Du måste inte miljöträna samtidigt som du begär lugn och passivitet – ibland är det bara att ta sig vatten över huvudet.

Att ge hunden den återhämtning som behövs är superviktig. Det är det du behöver se till händer. Inte att den händer på kommando, specifika konstiga platser eller när som helst på dygnet.

Lycka till med träningen!

Om du gillar detta inlägget så skriv gärna en kommentar så jag veeeeeet! Är alltid kul att höra från er som läser ju <3 Och då vet jag om jag ska göra fler såna här inlägg också!

Kram!

(Visited 429 times, 1 visits today)

19 Comments

  1. Lina 5 april, 2020 at 21:17

    Precis vad jag och min snart 8 månaders behövde. Hon har sååå mycket energi och är som du skriker en riktig ”myror i brallan” hund.

    Hemma är hon en riktig slappis men är vi och hälsar på hos mina föräldrar så är hon mer i luften än på marken. Jag tycker det är så synd att dom bara får se henne när hon är speedad med energinivå 210% och inte hur mysig och go hon kan vara 😊 Dessa tips ska vi ta till oss – stort tack!

    Reply
    1. Lilly Norfeldt 6 april, 2020 at 19:32

      Fattar! Ja, man känner ju att man bara vill säga att hunden EGENTLIGEN är snäll, men så vet man ju hur det låter haha
      Heja er <3 Hoppas tipsen hjälper!

      Reply
  2. Anna Mc Manus 5 april, 2020 at 22:03

    Mycket trevlig läsning med ny take på passivitetsträning. Jag tror som du skriver att många blandar ihop miljöträning och passivitetsträning.

    Reply
  3. Elin 6 april, 2020 at 15:32

    Hej! Fint inlägg!
    Tror du har helt rätt och för mig och min 7-månaders tik har ”fikaträning” också varit det bästa. Alltså jag sitter ner och tar det lugnt och hon får nosa runt och göra vad hon vill och till slut kanske hon väljer själv att sitta eller ligga ner.
    Men sedan så tror jag också att det är möjligt att ”betinga” in avslappning, det vill säga att en laddar att sitta eller ligga ner på nya platser med positiva känslor för hunden. Jag brukar mata på med godis om min hund spontant sätter sig ner om vi är på ett fik eller på stan till exempel, vilket har gjort att hon allt oftare gör det för att sedan kunna tagga ner och koppla av. Men det funkar ju såklart inte om hunden börjar förväntar sig godis om den sätter sig ner och således bygger upp med stress.
    Det viktigaste för henne är dock att hon märker att jag kopplar av. Om en själv kan koppla av i olika miljöer så kommer nog hunden att också kunna göra det så småningom 🙂

    Förlåt för lång och dåligt formulerad kommentar! Tack för en superfin blogg! 🙂

    Allt gott!

    Reply
    1. Lilly Norfeldt 6 april, 2020 at 19:33

      Hej! Tack! Ja, exakt – om man vet vad man håller på med så är det ju kanon om man lyckas belöna rätt känsla 🙂 Det tror jag absolut är möjligt, men ser även många som mer får en konstant spänd hund hehe
      Näää skriv inte så, jättebra kommentar ju! Himla roligt att reflektera tillsammans tycker jag 😀

      Reply
      1. Anonym 9 april, 2020 at 18:24

        Hej och tack för en himla bra blogg och många bra, konkreta tips som förklaras på ett enkelt sätt 🙂(tumme upp på såna här inlägg!)
        Jag har en kooikertik på 2 år och det är extra roligt med din blogg pga Gun, en hel del igenkänning 🙂

        Reply
  4. Sofia 17 april, 2020 at 08:05

    Superbra inlägg! Min lilla dvärgpudel har svårt att komma till ro hemma och ute. Ute är det lite enklare eftersom vi kan sätta oss i skogen och efter ett tag så lugnar han ner sig. Men tycker det är knepigt hemma. Om jag inte sitter i soffan eller sängen, så är det sällan som han också lägger sig och vilar. Om jag exempelvis sitter vid skrivbordet så går han 7/10 gånger runt och kräver uppmärksamhet, skäller på allt och verkar allmänt rastlös. De gånger han inte är så är när han har gjort något riktigt ansträngande, ex kurs eller simträning. Men det kan vi ju inte göra varje dag😅 i övrigt så bedömer jag och andra jag pratat med att han aktiveras tillräckligt, och man ska ju kunna ta en chilldag utan att hunden gör en tokig med ständigt skällande på allt som rör sig utanför och leksaker upptryckta på benen.
    Hur tänker du kring det? Ska vi ignorera tills han blir lugn?

    Reply
    1. Lilly Norfeldt 18 april, 2020 at 16:06

      Hej Sofia! Ja men absolut, jag tycker att en hund ska klara en-två dagar där det typ inte händer ett smack! Men jag tänker att du kanske kan försöka fånga upp honom innan han drar igång? Och mat i Kong är alltid nice, då tar det tid och lugnar ner samtidigt 🙂

      Reply
  5. Stålhammar 21 april, 2020 at 07:47

    Supertrevligt inlägg och framförallt väldigt nyttigt och intressant att läsa och förstå hur andra tänker och resonerar kring detta.

    Jag håller helt och hållet med dig. Jag kräver inte att min hund ska lägga sig ner och chilla när vi är iväg. Vill han sitta och glo, vill han gå runt och snusa så är det helt okej. Det jag inte accepterar är fullt ös, runt runt eller pip och skäll. Han är snart 1,5 år och det går utmärkt.
    Det är dock en massa människor i vår närhet och som man möter på andra ställe som tycker att det är konstigt att jag inte lär honom att ligga ner medans vi är stilla på ett ställe…

    Tack för en bra blogg, ett fantastiskt hundtänk och för att du delar med dig <3

    Reply
  6. Josefin 9 maj, 2020 at 13:02

    Hej Lilly!
    Tack för ett bra inlägg – som alltid! Vi ska absoult köra med fikaträning!

    Jag och min sambo har följt dig sedan långt innan vi skaffade vår första hund som nu är ca 1 år gammal, du har hjälpt oss med mycket! Jag tycker det är sååå skönt när du skriver saker som ”det är normalt för unghundar att inte vila” eller andra liknande saker. Vår hund är ju unghund och jag är ofta orolig över att hon alltid kommer att vara en skällade virrvelvid till drygo, hur mycket vi än tränar. Ett request (om det är okej att ha sånna) till dig är att skriva ett litet inlägg om unghundar, typ vad om är normalt i den åldern osv. Det skulle lätta mitt hjärta lite iaf 🙂 Tack för allt du gör!

    Reply
  7. Cristina 13 maj, 2020 at 15:45

    Åh, Lilly, detta är det bästa jag har läst av dig, så himla bra!!! <3
    Jag håller med om nästan allt. 😉
    I en värld som jag tycker blir allt mer träningsteknisk (allt ska tränas in, det gäller att man har rätt metod, rätt utrustning, rätt godis, belönar rätt och gör rätt rörelser) så är det så himla befriande att läsa om någon mer som utgår ifrån hunden. Hundens behov, hur hunden fungerar och hur den känner. Och att vi tillåter hunden att vara just hund.
    Super! 🙂

    Reply
  8. V 14 maj, 2020 at 17:03

    Hej! Jag har nyligen adopterat en unghund som är 1 år och 3 månader gammal. Han kommer från en familj som inte har behandlat honom särskilt bra, dom har lämnat honom hemma åtta timmar om dagen sen han var valp och har inte gett honom det motionen som han behöver. Han är en australian shepered (otroligt vacker!!!) men har mycket att jobba på. Jag har tagit hand om honom i lite mer än en vecka nu och vi håller egentligen på att lära känna varandra, så jag förstår att det kommer ta ett tag innan han känner sig helt trygg hos mig, men på den korta veckan vi har haft tillsammans har han verkligen kommit mig nära. Han älskar att sova bredvid mig och komma upp i soffan och vila på benet osv, och vi promenerar långa rundor varje dag. Mitt största ””problem”” så att säga är att han har svårt för att stå stilla när vi är ute. Såfort jag träffar på någon vän eller så på stan och står stilla så börjar han skälla, lite som ”halloj, kolla på mig, nu ska vi gå vidare” och jag har försökt att öva på att sitta på parkbänker osv efter långa promenader, men det blir ofta att han tillslut sätter igång och skäller. Har du något konkret tips på hur jag kan handskas med detta?

    Jag vet att tidigare ägare ofta hetsade upp honom när han satte igång å skällde och förstår att det säkert är något som sitter kvar, men det känns som han är lättlärd: på en vecka har han lärt sig att gå i koppel, bara med hjälp av godis och uppmuntran!

    Tack på förhand!! GIllar att läsa din blogg 🙂

    Kram

    Reply
    1. Lilly Norfeldt 23 maj, 2020 at 15:29

      Hej! Alltså jag tänker såhär: vad vill du att han ska göra? Det är oftast lättare att utgå från det än vad han inte ska göra! Sitta kanske är ett bra alternativ? I så fall skulle jag öva på att göra det massor under promenaden, även om det bara är för att glo på ett träd eller kolla mobilen eller vad som 🙂 Belöna när han sitter kvar mer än några sekunder och sen utökar du tiden. När han är lite mer säker på det kan du testa när ni möter en person, men då kan du ge mer belöningar eftersom det är svårare! Kanske värt att testa? 🙂

      Reply
  9. Ida 23 maj, 2020 at 15:22

    Bra inlägg ! Vad är skillnaden på parkbänksträning och fikaträning? Som jag förstår det så är båda att jag sitter still och väntar på att hunden ska slappna av eller alternativt röra sig runt mig. Jag upplever ingen skillnad i min träning på de olika varianterna men ska öva lite mer.

    Har en energisk hund som snart är 2 år, och som jag inte övat passivitet med mer än hemma.

    Tack för inspirerande blogg !

    Reply
    1. Lilly Norfeldt 23 maj, 2020 at 15:31

      Tack! Jag tänker att parkbänksträning går ut på att jag sitter tills hunden lägger sig och då avbryter man och går vidare. I fikaträning är målet istället att jag ska fika. Min hund får göra vad 17 hon vill under tiden, jag kommer ändå fika klart 😉 Lägger hon sig är det ju toppen, om inte så har jag åtminstone fått bulle hehe. I parkbänksträningen är det mer att sitta och vänta ut hunden och det tycker jag blir så himla tradigt!

      Reply
  10. kaja 23 augusti, 2020 at 03:16

    hej, vill bara säga tack massor för alla bra tips du ger 🙂
    jag har en as-gosig liten mongrel på 3-4 månader, och jag gillar din blogg och youtubeklipp för du förklarar och visar det du menar enkelt och i klarspråk, och det har hjälpt mig och hunden massor.
    så tack så mycket från kaja (människa) och kipo (hund)

    Reply
    1. Lilly Norfeldt 23 augusti, 2020 at 13:51

      Hej! Vad fint, tack så hemskt mycket för att du tog dig tid att kommentera 🥰 Blir så himla glad!

      Reply

Leave A Comment

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.